Blev långpromenad på galgberget och nu är armarna vältränade efter allt dragande. När vi skulle lämna Martin och Charlie så drabbades Sture av separationsångest, han hade lite svårt för sånt när han vari liten men har inte märkt av något på väldigt länge. Nu skulle han tillbaka till dem hela tiden. Jag stannade för att han skulle kunna se att de inte följde efter oss, jag skulle bara ändra grepp om kopplet då han drog och lyckades med konstverket att tappa greppet helt. Sture sticker och kommer inte när jag kallar, när jag tappar kopplet brukar han stanna när man säger till honom, men inte nu!
Full fart tillbaka men stannade precis innan bilvägen. Stod en annan hundägare där med sin så han stannade en bit ifrån dem som tur var. Skämdes lite när jag kom ropandes och springandes efter, att springa åt andra hållet var inte lönt, han var så fokuserad på att springa framåt att han inte hade en tanke på mig.
Det var dagens på hjärtat i halsgropen och hann under de få sekunderna måla upp ett scenario. Usch, sedan fick jag i princip släpa honom efter mig hela vägen tillbaka. Fattar inte vart detta kom ifrån, han har inte reagerat så här sedan han var några månader och lämnade Martin.
Vi får se hur det blir nästa gång.
Imorgon är det halv arbetsdag igen. Så skönt. Får se om jag hinner (orkar) lämna in lite saker på myrorna. Då blir det lite mindre skit som ligger här. Ser lite kaosartat ut här just nu.
Ha en fortsatt bra kväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar