Jag har tyckt att han har varit så himla seg när man tränar, speciellt mellan momenten, transportsträckan. Han kan stanna och bara titta på en och vad jag än gör så står han kvar. Men nu är han minsann med och på g. Med andra ord ska Sture vara nedklippt för att må som bäst.
Nu har jag anmält oss till nästa tävling, drygt en månad kvar och jag ska bearbeta mina demoner kring platsliggningen. Jag får inte göra så stor grej av det och försöka slappna av så att jag inte smittar av min nervositiet till honom. Lättare sagt än gjort men det ska gå!
| Rester av en hund |
| Den lilla vesslan |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar