Dock ligger Lilleman steget före som transsexuell, pga sjukdom så fick även snoppen tas bort. Hade man inte vetat att han är en hankatt så skulle man tro att det var en tjej om man kollar där bak.
Det blev ingen sovmorgon i morse på min lediga dag, kl 8 skulle vi vara hos veterinären.
Sture skuttade glatt in vilket är ovanligt när det gäller besök hos veterinären, vi var i och för sig på ett nytt ställe. Efter drygt 10 sek hade han nog räknat ut vad det var för ställe, svansen åkte in mellan benen och siktet var inställt på utgången.
Väl inne i undersökningsrummet så fick ju såklart inte veterinären hälsa på honom, han gömde sig bakom mig och tittade på henne som om hon var dum. Men sedan fick hon trots allt lyssna på hjärtat.
Det var inte alls skoj att lämna honom där, han stod och skakade, jag sa inte ens hej då till honom när jag gick, allt för att inte göra det ännu värre. Men det hördes inget illvrål ifrån rummet när jag gick iallafall, han var antagligen helt paralyserad.
Jag skulle hämta honom halv 2 och väntan dit kändes som en evighet! Men väl på plats igen så kom han ut som en raket, han verkade oerhört pigg för att ganska nyligen varit sövd och ville såklart därifrån. Vid första kissningen märkte man att han inte var som han brukar, det upplyfta benet fick vila på en mur medan han gjorde det han skulle. Hela vägen hem sjöng han en väldigt tyst sång för mig (pip i olika toner). Väl hemma och ute i bilen så lägger han sig på gruset och rullar sig, går vidare till gräsmattan och rullar lite där också. Inser att det inte kommer bli nåt kissat och tar in honom. Han blöder lite så mattorna, som är ljusa, fick flyttas bort. Roligare saker än att ta bort blodfläckar kan man ju göra.
Sedan somnar han som en stock
Här börjar det roliga, när han sedan vaknar och ska kolla vart jag är så funkar inte bakbenen, det är noll kraft i dem, han piper och jag kommer såklart till undsättning, jag sitter ju hela 2 meter ifrån. Sedan gick det inte att lämna honom, jag måste klappa honom, det slutade med att jag satt jämte honom på golvet och han sov.
På första kissrundan var det roligare att rulla sig än att göra ifrån sig, han slängde sig ner på marken hela tiden och han reagerade inte på sitt namn?!?! Groggy?! Men kunde inte låta bli att skratta lite åt honom när han kissade och vinglade på ett ben. Både nummer 1 och 2 funkar iallafall, såpass mycket lyckades han få ut sig. När det var avklarat fick han gå in och lägga sig igen, inga problem att sova här inte.
Nu har jag precis varit ute på en ny promenad, några rullningar men nu börjar han piggna till lite, skönt.
Vi får hoppas att smärtlindringen håller i sig i natt också så att vi får sova något.
Lilleman gillar iallafall inte Sture för tillfället, tratten är riktigt läskig. Det är nog första gången som Lilleman undviker honom, han gick förbi honom innan idag och tittade jättemärkligt på honom.
Nu ska jag fortsätta med mina macarons, andra försöket men marängerna blev inte helt hundra den här gången heller men bättre än sist.
Ha en bra kväll!
 |
| Fåntratten är på och den kraschar in i allt möjligt |
 |
| Lilleman gillar inte tratten |
